teater mutation

ROMEO OCH JULIET POST SCRIPTUM

Romeo och Juliet post scriptum av Annika Nyman hade urpremiär på Uppsala Stadsteater 6 april 2013 på Uppsala Stadsteater. Därefter spelades den på Inkonst i Malmö, Unga Tur i Stockholm och Festival dei 2Mondi i Spoleto, Italien.

En dystopist kärlekshistoria om det tonåriga kärlekspar som tyvärr inte dött då de borde. Om frilufsliv, likstank, familjelojalitet, räddning, civilisation, psykoanalys, ensamrätt, inre monster, populärkultur.

Text: Annika Nyman  Regi: Fredrik Haller  På scen: Rasmus Luthander och Linda Kulle
 
I ett gravvalv strax utanför Verona befinner sig det kärlekspar som faktiskt lyckats undslippa sina familjer utan att dö. Framtiden tillsammans i isolering och friluftsliv ligger framför dem, bortom civilisation. Hon är beredd att fortsätta resa, men han börjar få kalla fötter. För andra gången inom loppet av några dagar har han haft ihjäl en annan människa och fruktar nu sig själv.
Besvikelse breder ut sig. Det stinker lik. De kan inte komma överens. De är tonåringar. De är i desperat behov av kärlek.
 
Romeo och Juliet post scriptum börjar där en av vår tids mest tunnslitna kärlekshistorier - Shakespeares Romeo och Juliet - egentligen slutar. Det är en resa i skam och förnedring via alpsemestrar, psykoanalys, samhällsteori och populärkultur. Utgångspunkten är ett språkligt och sceniskt sökande i kärleksrelationer, familjelojaliteter och de ideologier de rör sig i, utifrån den (västerländska) klassiska berättelsen om kärlek. Den som berättas om och om igen. Att bli räddad av den andra, att bli hel. Att älska så att man vill ge allt, att vilja ha. Att svartsjukt bevaka, att vägra låta gå, att avkräva löften, att ha ensamrätt på, knyta till sig.
Tesen är att Shakespeares version av sagan är den lyckligaste, därför att de älskande dog innan de lärt känna varandra.
 

 

 

< tillbaka